Orken tryter, har full fokus och full energi riktad mot min älskade pappa just nu som är otroligt dålig och ligger på sjukhus. Försöker pussla ihop och orka med både här hemma och på lasarettet. Men det går och jag klarar mig. För det är inte ett dugg synd om mig. Den det är synd om är pappa. Usch och fy vilket helvete han går igenom!
Nu hoppas och ber jag att operationen i morgon går som den ska och att det "bara" är en inflammation som spökar och inte cancer... Bara att vänta och se...
Vill ju skriva det jag alltid gör men jag vet inte... Kanske ändå ska försöka vara tacksam så här kommer det:
Idag är en bra dag! Puss och kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar