Det går fort att vänja sig vid att ha någon som följer en i hasorna hela tiden (nästan i alla fall)... Tomt och tyst har det blivit då Katarina varit här och hämtat hem henne. Mysigt att få rå om systeryster om än för en kort stund och som sagt jag tror jag har upptäckt hur mysigt det är att rå om en hund. Men kanske är det bara Alice som är mysig?!! En middag och en sista promenad hann vi med innan det var dags för dom att åka tillbaka till Uppsala...
Tänkte faktiskt fortsätta promenera på morgonen. Har ju gjort det förut så varför inte?! Japp så får det bli, återkommer imorgon med resultatet så få vi ser vad det blir. Skulle inte förvåna mig om jag försov mig så det inte hinns med... :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar